Regeringen tillsammans med Tidöpartierna vill höja bostadsbidraget för ekonomiskt utsatta barnfamiljer med höga boendekostnader. Förslaget beskrivs som en "historisk höjning" och är en del av budgetpropositionen för 2026.
De senaste åren har varit svåra ekonomiskt för många hushåll. Det har varit hög inflation och höjda hyror. Nu börjar vi se en ljusning, men effekterna är fortfarande kännbara.
Vad innebär förslaget?
Taket för bostadskostnader höjs:
Familjer med ett barn får ett höjt bidrag med upp till 800 kr/månad
Familjer med två eller fler barn får upp till 1 000 kr/månad
Nya föreslagna bostadskostnader:
De föreslagna högsta bostadskostnaderna sätts till 6 800 kronor för hushåll med ett barn.
7 900 kronor för hushåll med två barn.
8 600 kronor för hushåll med tre barn eller fler.
Varför görs förändringen?
Taket för bostadsbidraget har inte hängt med i hyreshöjningarna, trots att hyrorna har ökat kraftigt. En majoritet av barnfamiljer med bostadsbidrag har idag boendekostnader som överstiger de nivåer som bidraget beräknas utifrån.
Socialminister Jakob Forssmed (KD) betonar i ett pressmeddelande på regeringens webbsida att detta är en träffsäker åtgärd som riktar sig till de familjer som har störst behov. Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tillägger att boendekostnaden är den största kostnaden för många barnfamiljer, genom höjda bostadsbidrag för barnfamiljer stöttar vi hushåll som har det tufft.
När träder det i kraft?
Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026, och beräknas kosta staten 655 miljoner kronor under det första året.
Reaktionerna går isär
Reformen har fått blandade reaktioner. Medan regeringen lyfter fram den som ett viktigt stöd till barnfamiljer, kritiserar Miljöpartiet höjningen som otillräcklig och menar att den knappt kompenserar för det tillfälliga bostadsbidrag som togs bort tidigare i år.
