Hur bedömningen för godkännande eller nekande av ett bygglov ser ut kan verka krånglig och svårt att förstå. En övergripande förståelse kan dock vara bra både vid en egen ansökan om bygglov och vid en eventuell önskan att överklaga en grannes bygglov.
Kriterier vid prövning av bygglov
Vid ansökan om bygglov sker ett antal prövningar. De skiljer sig till viss del åt beroende på om ansökan rör bygglov inom eller utanför detaljplan. Prövningar som redan gjorts i samband med framtagande av detaljplan behöver exempelvis inte göras på nytt vid ansökan om bygglov inom detaljplan.
Prövning av placering och utformning är å andra sidan något som sker oavsett om detaljplan finns för området eller inte, varför fokus på denna artikel kommer vara just denna prövning.
Vad innebär prövning av placering och utformning?
Att placering och utformning ska prövas innebär att det sökta bygglovet ska vara lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur och kulturvärdena på platsen. Det brukar sammantaget kallas ”hänsynskravet”. Ett krav på god form-, färg- och materialverkan, ”utformningskravet”, är också en del i hänsynstagandet och är en del i intresset av en god helhetsverkan.
Kravet på hänsyn ska inte tolkas som att det nytillkomna objektet måste ha samma utformning som sin omgivning. Det rör sig snarare om en bedömning kring hur anpassningar kan göras i relation till de förutsättningar som redan finns på platsen. Det gäller både vid komplettering av redan bebyggda områden och vid bebyggelse på tidigare obebyggda områden.
Om ett objekt ska uppföras i närheten av eller inom ett område med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, eller intill en enstaka sådan värdefull byggnad, kommer större krav på anpassning ställas.
Vi ska nedan ta en närmare titt på de fyra kraven gällande hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan.
Stads- och landskapsbilden
Kravet avser sammantaget hur bilden av staden och/eller landskapet uppfattas. Överväganden som blir relevanta är exempelvis om det är lämpligt att bygga ett väldigt högt hus bland andra väldigt låga hus. Huruvida det är lämpligast att placera ett hus mitt på en åkermark alternativt intill ett skogsbryn är ett annat exempel. Staden och/eller landskapets relation till varandra är alltså något som bör beaktas.
Naturvärden
I begreppet naturvärden innefattas exempelvis värdefull naturmiljö och kulturlandskap. Enligt Boverkets tolkning avser begreppet ”upplevelsemässiga värden i ett landskap”. Här åsyftas till exempel vyer och utblickar som direkt kan bli påverkade av byggnation, men även sådant som indirekt kan påverkas av byggnation såsom känslor av ro och avskildhet.
Miljöbalkens fjärde kapitel anger områden av riksintresse. Områdena är listade i bevaringssyfte och ska därför skyddas från påtaglig skada. Omsorgen av dessa områden påverkar därför möjligheterna till bebyggelse. Kustområdet i Halland, Ångermanland samt Gotland är exempel på områden som listas.
Naturreservat, nationalparker, kulturreservat och särskilt skyddade områden för utrotningshotade djur och växter ska vidare nämnas som områden där bygglov sällan medges.
Kulturvärden
Med begreppet kulturvärde ska förstås sådant i den fysiska miljön som bedöms som värdefullt ur kulturhistoriskt, estetiskt och socialt hänseende. Avgörande för om något har ett högt kulturvärde är om kunskap anses kunna utvinnas eller förmedlas genom till exempel bebyggelsen. Denna bedömning kan förändras över tid i relation till nya kunskaper och synsätt.
För att kunna ta hänsyn till dessa värden krävs kunskap om vilka kulturvärden som finns på platsen som bygglovet avser. Kommuner har översiktsplaner och kulturmiljöprogram, vilka kan belysa intressanta värden att ta hänsyn till. Dessa finns ofta åtkomliga på respektive kommuns hemsida.
Ett exempel på ett kulturvärde kan vara bebyggelse av en viss tidsepok. I ett sådan område kan det exempelvis vara ovälkommet med avvikande nya objekt.
Helhetsverkan
Liksom namnet antyder handlar denna del om en helhetsbild. Det rör sig om hur olika element samspelar och vilken trivsel eller känsla det ger. Liksom det övergripliga hänsynstagandet handlar det inte om att allt ska se likadant ut, utan handlar istället om en strävan mot en helhet. Både variation och enhetlighet kan bidra till denna målbild.
Sammanfattning
Vid hänsynsbedömningen ska flera olika aspekter beaktas. Liksom kan förstås av ovan är bedömningen varken glasklar eller lätt. Att ha dessa hänsynstaganden i åtanke är dock värdefullt. Vid egen ansökan om bygglov kan dessa delar vara viktiga att tänka på vid planering av byggnation eller i relation till om man tror sig få ett bygglov beviljat eller inte. Gällande överklagande av annans bygglov är det även viktigt att känna till dessa regler. De fyra kraven, och såklart mycket annat, är delar som kommer utvärderas vid ansökan om bygglov och därmed påverka om bygglov beviljas eller inte.
