När någon avlider, lämnar denne efter sig ett dödsbo. Allt som personen ägde, eventuella överenskommelser, om personen är skyldig pengar någonstans och liknande blir till ett dödsbo. Om du är en del av arvskedjan till personen i fråga, ingår du i dödsboet. De tillgångar som finns delar man upp mellan arvtagarna och när allt är färdigt upphör dödsboet. Då sker ett så kallat arvsskifte.
Att dela upp dödsboet
När man delar upp dödsboet bland arvtagarna, och de som ingår i dödsboet, heter det att göra en bouppteckning. Det innebär att man sammanställer alla tillgångar och skulder. Man räknar också in den efterlevande maken, eller makans, tillgångar och skulder. Bouppteckningen lämnar man sedan in till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet och den ska innehålla:
- Originalet av bouppteckningen
- En underskriven kopia som ska stämma överens med det ursprungliga dokumentet
- Bestyrkta kopior av andra dokument som till exempel kallelse till bouppteckningen, om någon avsäger sig arv etc
- Eventuella fullmakter
Förvaltning av dödsboet
Någon måste också ha rätt att förvalta och företräda dödsboet. För att till exempel få komma åt den avlidne personens besparingar på banken, använder man den sammanställda bouppteckningen som ett bevis, enligt Skatteverket som en legitimation. Detta för att banken säkert ska kunna lämna ut det som personen har kvar på eventuella sparkonton.
En bouppteckning kan vara svår eftersom det är många detaljer som ska räknas in. Det kan också vara att familj och arvtagare har svårt att komma överens om vem som har tillgång till vad. Därför finns det lite olika möjligheter på hur du kan gå tillväga:
- Privat - då sköter du all sammanställning själv. Alla som ingår i dödsboet sammanställer det tillsammans.
- Begravningsbyrå - här kan en byrå sköta kontakten mellan familj och arvtagare och den jurist som sköter bouppdelningen. Samtidigt kan även begravningsbyrån sköta allt runt en begravning.
- Jurist - det här alternativet innebär att du går direkt till en jurist som hanterar ärendet.
Så går en bouppteckning till
Även om du gör det privat så måste du fortfarande involvera två utomstående förättningsmän som har ansvar för själva ärendet. Detta innebär alltså någon som neutralt kan se över hur uppdelningen går till.
Den som känner den avlidne bäst är den personen som lämnar alla uppgifter. Detta är oftast den som står personen närmast. Till exempel efterlevande maka, make, barn, sambo eller motsvarande. Detta för att allt ska gå till korrekt.
Man värderar de tillgångar och skulder som fanns då personen avled. Här ingår även att man ser över eventuella försäkringar som också ska räknas in som tillgångar.
Utvald person som har hand om egendomen efter dödsfallet är ansvarig för att bouppteckningen görs.
När allt är uppdelat informeras alla som är inblandade. Sammankomsten ska planeras inom god tid för att de som tillhör dödsboet ska få korrekt information. De som ska närvara vid ett sådant möte är den som uppger informationen, förrättningsmän, övriga dödsbodelägare och andra arvingar.
Om den avlidne också har ett lagligt godkänt testamente ska även detta tas med i bouppteckningen.
Dödsboanmälan kontra bouppteckning
Om fallet skulle vara så att den avlidne inte har några tillgångar eller försäkringar för att täcka eventuella kostnader kan man istället göra en dödsboanmälan. Detta innebär att man vänder sig till det lokala socialkontoret. De prövar sedan om man kan göra en anmälan för dödsboet.
