Vi går här igenom framtidens energisnåla hustyper och varför du bör överväga det när du bygger nytt/renoverar för att minimera värmeförlusten många år framöver.
Bakgrund lågenergihus
Det är många faktorer som samverkat till att vi idag har så pass höga energikostnader. Energikostnader avser all typ av energi som används i hushållen för både uppvärmning och förbrukning, på en öppen och fri marknad så påverkas alla typ av energi när en brist uppstår. Världen upplevde en energikris på 70-talet men vi tog inte riktigt lärdom av hur vi borde bygga för att undvika kommande kriser, minnet är gott men kort.
Idag florerar mängder av tips på hur man ska spara el och energi. 1990 tog den tyske byggnadsfysikern Wolfgang Feist fram det första konceptet som han kallade Passivhus och 1996 startade han Passivhaus Institut. Han var frustrerad över att inte riktigt få genomslag för sina idéer efter många års forskning och goda resultat med modellhus. Han undrade varför så många sökte kunskap om att minska sin el- och uppvärmningskostnad genom alternativa energiformer, när han kunde visa hus som knappt krävde någon energi alls? Det vi borde ha gjort för länge sedan är att bygga nya hus som kräver minimalt med både uppvärmning och el, eller åtminstone bygga om befintliga hus till att bli lågenergihus.
Olika benämningar för de nya hustyperna
De nyare typerna av hus benämns som lågenergihus, passivhus, nollenergihus och plushus. De energiklassas i den ordning de nämns. Från lågenergihus som har låg energiförbrukning, till plushus som till och med ger ett överskott; där fastighetsägaren tjänar pengar på att sälja in överskott av el in i det svenska elnätet. Nedan har vi sammanställt en kortfattad förklaring av terminologin i byggbranschen som följs av en mer ingående beskrivning av hustypen passivhus.
Lågenergihus
Denna hustyp kallas även för minienergihus och energikraven är omfattande men inte lika strikta som kraven på ett passivhus. Alla äldre hus kan renoveras för att bli lågenergihus. Här krävs tjockare isolering i ytterväggar, tjockare ytterdörrar och altandörrar, 3-glasfönster, extra isolering av vind samt ett modernt energisystem (bergvärme eller fjärrvärme i kombination med solceller är ett smart val).
Passivhus
När man bygger passivhus krävs det ett mycket tätt klimatskal som minimerar värmeförluster. Det måste vara rätt val av fönster, dörrar, tak och takisolering men framför allt en ventilationsanordning som kallas FTX-system vilket är passivhusets hjärta. Ventilationssystemet fördelar inomhusluften på ett effektivt sätt där uppvärmning från de boende, passiv solvärme samt värme som alstras från elapparater nästan alltid räcker för att man ska kunna bibehålla en lämplig inomhustemperatur. Passivhus kräver alltså mindre energi för att värmas upp vilket är den största skillnaden jämfört med lågenergihus.
Nollenergihus
Denna hustyp är hel klimatneutrala för att de producerar lika mycket energi som de gör av med. Passivhus betraktas som nollenergihus så länge de är helt självförsörjande; man kan köpa el när huset inte är självförsörjande men även sälja energi när det blir ett överskott.
Plushus
Ett passivhus kan även klassas som plushus. Det ställer högre krav på konstruktionen samt energisystemet med solceller och/eller vindkraftverk men kräver även lagring av energi för att kontinuerligt kunna sälja el och samtidigt vara helt självförsörjande. Byggnationskostnaden blir relativt hög men i gengäld är driftskostnaderna mycket låga sett ur husets hela livscykel.
Tekniken bakom passivhus
Wolfganf Feists idé var att tänka om helt i hur vi konstruerar hus. Våra traditionella hus byggdes med mer isolering mot den kalla marken och mindre isolering i väggar och tak. Största delen av energin för uppvärmning förloras genom att väggar och tak släpper ifrån sig värmen då varm luft stiger. Kort och gott så eldar vi för kråkorna. Ett enkelt sätt att se om ett hus släpper ifrån sig för mycket av värmen är att under vintertid undersöka om snön ligger kvar på taket. Gör den inte det så är huset i behov av extra isolering!
Isolering
Det nya tankesättet är att minimera värmeförluster. Passivhusen värms upp av naturliga källor såsom solen och luften men även spillvärme från människor, husdjur, kylar och frysar samt övrig elektronik. För att klara hålla värmen när det blir synnerligen kalla dagar så kompletterar många sina hus med till exempel värmepumpar och braskaminer. Passivhusen skapas för att vara välisolerade och lufttäta samt fria från så kallade köldbryggor som kan uppstå vid dörrar och fönster.
Husets placering, ventilation och luftslussar
Byggnaden bör vara placerad så att större fönsterpartierna/altandörrar är vända mot söder eller sydväst läge, på så sätt kan solen stråla in värme samtidigt som de tjocka väggarna isolerar mot nord och nordöst där solen aldrig värmer fasad men även i dessa väderstreck kan man ha fönster men dessa bör vara få och små. På så sätt utnyttjar man både dagsljus och solens värme. En potentiell nackdel är förstås att rum med större fönsterpartier kan bli väldigt varma under sommartid, speciellt som hustypen inte släpper ifrån sig värmen som strålar in varpå solfilm och markiser kan vara en del av lösningen.
Luftslussar gör att den varma luften stannar kvar inomhus på ett effektivt sätt. En luftsluss, oftast en ytterdörr utanför ytterligare en ytterdörr, blir kall under vintertid varpå man placerar en riktig hall innanför luftslussen där luftslussen även kan användas för kylförvaring. Ventilationen är den egentliga nyckeln till att kunna hålla nere energiåtgången. Systemet kallas FTX-ventilation och är en mekanisk luftvärmeväxlare som ser till att luften cirkulerar på ett idealt sätt samt att värmen i luft som släpps ut återvinns samt att kall luft värms upp innan den sugs in i huset med resultatet att varm från-luft inte bara släpps ut och att kall till-luft inte kyler ner huset.
Ventilationssystemet måste vara rätt dimensionerat, korrekt installerat men framför allt rätt injusterat så att t.ex sovrum håller något lägre temperatur än aktivitetsrum. Passivhus fungerar inte riktigt hela året på våra breddgrader utan kräver även aktiv uppvärmning trots att de är strategiskt konstruerade för att minimera värmeförluster. Till de passiva systemet (uppvärmning av sol, spillvärme och FTX) kopplar man på aktiva system såsom t.ex braskamin, fjärrvärme, bergvärme, jordvärme, solceller, solvärmare och vindkraft. Passivhus är minst +10% dyrare att bygga än “vanliga” hus men kommer att betala sig på 10-15 års sikt. Alla EU-länder har som norm att nästan bara nära-nollenergihus ska byggas i framtiden varpå investeringen för Passivhus kommer betala sig då de kommer hålla ett högt andrahandsvärde."
