Som den grekiska representanten för Svenskar i Världen ger svenska Anette Rydén tips och råd till andra som är på väg att flytta till Grekland eller redan har gjort det. Själv har hon bott där permanent sedan 1999.
När hennes make Clas började arbeta med sjöförsäkring på Göteborgsbaserade företaget The Swedish Clubs grekiska kontor gick familjens flyttlass från Kullavik söder om Göteborg till en förort i norra Aten. Tanken var att stanna i ett par år, men de blev kvar.
På den engelska skolan i närheten av hemmet gick parets två döttrar hela grundskolan och det högskoleförberedande programmet IB – International Baccalaureate Diploma Programme. Senare flyttade de till Sverige för högskolestudier.
Klimatet är bäst
Det Anette uppskattar mest med att bo i Aten är klimatet, även om det ibland kan bli lite väl varmt på sommaren. Hon ägnar sig gärna åt båtliv och bad och gillar att det finns så många kaféer och enkla tavernor som ger vardagen en känsla av semester.
Hon har också lärt känna människor som hon inte skulle ha träffat annars:
– Genom den engelska skolan har jag fått kontakt med och hittat vänner bland människor av många olika nationaliteter. Jag har också hittat svenska vänner genom SWEA (Swedish Women’s Educational Association), säger hon över videolänk från huset som hon och maken hyr i Aten.
Känd vy över Aten med Akropolis och templet Parthenon i centrum.
Sverige är fortfarande hemma
Grekland har blivit hennes hem, men Anette kallar också Sverige för hemma. Hon har hela tiden hållit nära kontakt med hemlandet.
– Ja, det har vi varit noga med. Varje sommar har jag varit hemma i två månader. Barnen slutade skolan runt midsommar, så i början av juli åkte vi till Sverige och kom tillbaka hit i slutet på augusti. Vi har också varit hemma ett par veckor över jul.
– Vi har fortfarande ett hus i Kullavik och det är där vi har våra vänner som vi har haft lång gemenskap med, säger hon.
Klarar grekiskan
Anette säger att man kan ta sig fram med bara engelska i Aten och i turistorterna, medan det kan vara svårare ute på landsbygden. Hon har studerat grekiska och tycker att det är ett ganska svårt språk att lära sig, men hon är bekväm med att tala vardagsgrekiska:
– Jag har inga politiska diskussioner på grekiska direkt, men jag klarar mig när jag pratar med rörmokaren, elektrikern och när jag handlar.
Anette är i grunden kemiteknisk ingenjör och har också en MBA – en masterexamen i företagsekonomi. I några år drev hon tillsammans med en grekisk kollega ett konsultbolag med projekt inom avfallshantering och förnybara energikällor.
Det har inte alltid varit enkelt för henne att hitta sysselsättning inom hennes kompetensområde i Grekland. Det skulle ändå varit svårt att ha en karriär under barnens skoltid, förklarar hon.
– Skulle man ha ett arbete som motsvarar min utbildning krävs det ofta att man arbetar långa dagar och då barnomsorgen inte är utbyggd på samma sätt som i Sverige behöver man lösa det på annat sätt.
– Det finns många grekiska kvinnor som jobbar, men då behöver de ha mycket hjälp hemma med barnen, i alla fall när de är små.
Extrajobb och engagemang
Medan maken ofta arbetade långa dagar hade Anette under barnens skolår fullt upp med familjebestyr.
– Man måste köra för att lämna och hämta på skolan och även till barnens aktiviteter. Det finns inte samma utbyggda kommunala kommunikationer som i Sverige, så man är rätt bunden.
Ju mer självständiga barnen blev desto mer tid hade Anette för att bland annat läsa in en MBA på distans. När barnen flyttade till Sverige för att studera började hon vikariera på den engelska skolan. Hon arbetar också med arrangemanget kring den engelska skolans nationella standardprov.
I Aten finns en villa som den svensk-tyska journalisten Ariane Wahlgren testamenterade till svenska Författarförbundet på 1990-talet. Varje år delar Författarförbundet och Journalistförbundet ut stipendier till skribenter för vistelse i villan. Från husets takterrass har man utsikt över Akropolis.
– Jag var ansvarig för drift och underhåll av huset i ett tiotal år och tog hand om alla stipendiater. Det har varit otroligt intressant att träffa alla författare och journalister som kommit till Ariane Wahlgrens hus. Personer som jag har haft fantastiska diskussioner med och som jag aldrig skulle ha träffat annars, säger Anette.
Främjar svensk kultur
Hon har också ägnat mycket engagemang åt organisationerna Svenskar i Världen och SWEA, Swedish Women’s Educational Association.
– SWEA är en organisation för svenska kvinnor som bor i utlandet eller är hemvändare, tillbaka i Sverige. Den främjar svensk kultur, språk och traditioner. Vi har nu 65–70 avdelningar i världen och vi är cirka 6 000 medlemmar. Här i Aten grundades avdelningen år 2000 och då frågade de om jag ville vara med.
Hon var nyligen på SWEA:s internationella årsmöte i Istanbul. Genom organisationen har hon fått ett stort nätverk av kvinnor i olika åldrar som bor runtom i världen.
Klara vatten vid ön Peloponessos.
Svenska sammanhang i Grekland
För svenskar som flyttar till Grekland och söker ett socialt sammanhang tipsar Anette om SWEA, Svensk-grekiska klubben och Facebookgruppen Svenskar i Aten.
– Svenska kyrkan i Aten är också ett stort nätverk med ett församlingshem som är öppet varje dag. Svenska institutet finns också här, i Grekland är det fokuserat på arkeologi och kultur och de har regelbundna föredrag.
Hon vågar inte säga hur många fastboende svenskar det kan tänkas finnas i Aten i dag, men för inte så länge sedan när hon var ute och handlade råkade hon träffa en svenska som nyss hade flyttat dit.
Hon säger att engelsmännen är särskilt duktiga på det sociala – i områden söder om Aten ute vid kusten finns engelska pubar med internationell publik. På Peloponessos och i andra turistområden finns det förutom britter gott om tyskar och holländare, berättar hon.
Mötet med grekisk byråkrati
En omställning för familjen när de flyttade till Aten var mötet med den grekiska byråkratin. Eftersom maken Clas var anställd av The Swedish Club fick de genom företaget mycket hjälp med det praktiska.
Men för den som ska klara allt själv är det inte alltid så enkelt, säger Anette och berättar om hur krångligt det var när de bytte bostad och skulle teckna avtal med ett nytt elbolag.
Hennes make har ansökt om att få pension utbetalad i Grekland. Det är ett och ett halvt år sedan ansökan gjordes, men ännu har inga pengar betalats ut.
De senaste åren har dock den grekiska samhällsförvaltningen moderniserats och digitaliserats i mycket större utsträckning, säger Anette.
Goda råd inför flytten
Men hon råder alla som ska flytta till Grekland att vara beredda på att det inte fungerar som i Sverige. Hon rekommenderar att åka dit och sondera lite innan man genomför en flytt, ta reda på vad man behöver göra i god tid och hur man kan få hjälp, till exempel med pappersarbetet kring att skriva in sig eller skaffa bostad.
– Här i Aten finns två svenska advokater som kan hjälpa till med att skaffa skattenummer och sådant.
Skattenummer, AFM, är Greklands skatte- och identifikationsnummer för ekonomiska ärenden, något som svenskar kan behöva om de etablerar sig där.
EU-kort vid vårdkontakter
Som medborgare i EU har man rätt till nödvändig vård när man vistas tillfälligt i ett annat EU-land. Då behöver man ha det så kallade EU-kortet, europeiska sjukförsäkringskortet, som man ansöker om från den nationella socialförsäkringsmyndigheten, motsvarande Försäkringskassan i Sverige.
– Jag som är skriven här i Grekland har ett EU-kort. I Sverige kan jag få akutsjukvård och då debiterar Sverige Grekland för vården, men jag kan inte göra planerade besök. En gång när jag behövde gå till vårdcentralen i Sverige och inte hade med mig det här kortet, då fick jag betala full avgift, säger Anette.
Till den som flyttar till Grekland som pensionär och skriver sig där ger hon också rådet att teckna en sjukförsäkring.
– Ska man bo här på ålderns höst ska man nog ha en sjukförsäkring. Jag skulle inte vilja förlita mig bara på det allmänna grekiska systemet.
Organisationer och institut
för utlandssvenskar i Grekland
Svenskar i Aten (Facebookgrupp)
Text: Anna Janson
Foto: Gunilla Westermark (porträttbilden på Anette Rydén)
