Ordet “koloni” kommer från italienskan och betyder “odlare” (från latinets colonia; odlare eller nybyggare). Under 1800-talet hade Europas städer växt och var trånga. Människor bodde i smuts och misär, bostadsbristen var stor och trångboddheten utbredd. Det var även brist på frukt och grönsaker. I Tyskland anlade staterna koloniområden i utkanterna av städerna som var främst till för mindre bemedlade människor, ofta med stora barnkullar.
1895 startades Sveriges första koloniförening "Pildammskolonin" och trenden spred sig först i Skåne och Malmöområdet. Livet på kolonin lyftes fram som friskt, sunt, ekonomiskt och ett socialt alternativ till överklassens sommarresidens. Satsningar på kolonilotter vände sig till arbetarklassen med en fostrande tanke som även skulle främja folkhälsan. Områdena betraktades mellan första och andra världskriget som en tillgång för samhället genom att öka graden av självförsörjning. Idag finns cirka 300 koloniträdgårdsföreningar. De flesta arrenderar (hyr) marken av sin kommun med långa kontrakt, oftast 25 år eller längre.
Kolonilotter idag
Allt efter att städerna vuxit har kolonilotterna hamnat inom städerna som gröna lungor istället för i dess utkanter när de anlades. Det har med tiden uppstått intressekonflikter när efterfrågan på mark ökar i svenska storstäder vilket har fått kommuner att börja snegla på koloniträdgårdarna som möjliga platser för nya bostadsområden. Den som köper en kolonilott skall dock inte vara rädd för förlora sin investering. Skulle en kommun inte förlänga föreningens avtal om att hyra marken (arrendeavtal) så kommer kommunen vara tvungen att lösa ut alla koloniägares insatser. Det kanske är trist att förlora sin lott men kommunen har regler att förhålla sig till.
Att köpa en kolonilott - så fungerar det
När man köper en kolonilott så köper man egentligen en andel i en förening. Det är föreningen som har avtalet om hyra av mark och den som äger själva lotten / stugan betalar sin andel av kostnaderna till föreningen (här ingår oftast sopor, renhållning, vatten och avlopp). Det som gäller en förening finns i dess stadgar, det kan skilja sig relativt mycket från förening till förening såsom att vissa föreningar har vatten året om medan andra stänger av under vintern. Gemensamt för alla kolonilotter är följande; Man får inte ha den som bostad, du kan alltså inte skriva dig där! När du köper så kan du inte få ett lån mot pant varvid man måste ansöka om blancolån (vilket medför högre ränta).
Så här fungerar det att köpa en kolonilott
Steg 1
Du skriver kontrakt med säljaren av kolonilotten och betalar sedvanlig handpenning, det är tryggare att köpa via mäklare än direkt av ägaren. Resterande belopp förs över på tillträdesdagen (den dag du tar över huset, marken och nycklarna).
Steg 2
När kontraktet är påskrivet måste du först bli medlem i en så kallad "storförening". Dessa är paraplyföreningen till alla koloniområden såsom föreningen Stor-Stockholms Koloniträdgårdar (FSSK) där alla föreningar ingår i Stockholmsområdet.
Steg 3
Därefter är du berättigad att bli medlem i den förening du köpt din kolonilott i.
Steg 4
Du betalar avgifter till storföreningen och till din koloniförening.
Steg 5
Du betalar resterande köpesumma och får nycklar på tillträdesdagen. Observera att det är realistiskt att ha tillträde ca 4 veckor efter kontrakt (för att all pappershantering skall vara klar).
Det kostar cirka 4.000-8.000 kr per år i avgift till föreningen (detta är ett snitt och median från 2022, du måste ta reda på exakt summa hos föreningen), större tomt innebär högre avgift för arrende. Avgiften är alltså beroende på hur stor mark du köper. I avgiften till föreningen ingår inte elförbrukning eller internet, du skaffar eget elabonnemang. Kolonilotterna är ungefär mellan 100-170 kvm men det finns många både större och mindre. Varje lotts storlek samt avgift framgår av medlemsförteckningen som föreningen ska tillhandahålla.
En kolonilott är ett fantastiskt och billigare alternativ till sommarhus! Lycka till!
