I utbyte mot sina tjänster erhåller en fastighetsmäklare en ersättning som kallas mäklararvode eller mäklarprovision. Detta arvode utgör i många fall den största kostnaden i samband med försäljningen, bortsett från eventuell vinstskatt.
Storleken på mäklararvodet avtalas mellan säljaren och mäklaren och regleras i ett skriftligt förmedlingsuppdrag.
De tre vanligaste typerna av mäklararvode
Det finns primärt tre stycken olika metoder som används för att beräkna mäklararvoden. Säljaren (uppdragsgivaren) och mäklaren kommer överens om vilken metod som ska användas innan förmedlingsuppdraget signeras.
1. Fast arvode
Ett bestämt belopp som du betalar mäklaren, oavsett vad bostaden säljs för.
- Fördelar: Du vet exakt vad kostnaden blir från början, vilket gör det lättare att budgetera. Bra om bostaden säljs till ett högt pris, eftersom arvodet inte ökar.
Nackdelar: Kan kännas dyrt om bostaden säljs för ett lägre pris. Mäklaren har mindre incitament att maximera slutpriset. - Exempel: Du och mäklaren kommer överens om ett arvode på 50 000 kr, oavsett om bostaden säljs för 2 eller 4 miljoner kronor.
2. Provisionsbaserat arvode (procent)
Mäklaren får en procentandel av bostadens försäljningspris, ofta mellan 1–5 %.
- Fördelar: Mäklaren motiveras att få ett så högt slutpris som möjligt, eftersom arvodet ökar med priset.
- Nackdelar: Kostnaden kan bli hög om bostaden säljs för mer än man räknat med. Svårare att förutse den exakta kostnaden.
- Exempel: Du och mäklaren kommer överrens om ett procentbaserat arvode på 3 % av försäljningspriset. Vid en försäljning för 3 miljoner kronor och 3 % provision blir arvodet 90 000 kr.
3. Stegprovision (trappstegsmodell)
En kombination av fast arvode och provision, där mäklaren får en grundavgift plus en extra bonus om bostaden säljs över ett visst pris.
- Fördelar: Ger mäklaren incitament att driva upp priset samtidigt som du har en lägre grund om försäljningen inte blir så bra.
- Nackdelar: Kan bli väldigt dyrt om bostaden säljs mycket dyrare än väntat.
- Exempel: Ett fast arvode på 30 000 kr plus 10 % av allt över 3 miljoner kronor. Om bostaden säljs för 3,5 miljoner blir arvodet 30 000 + 50 000 = 80 000 kr.
Vilken typ ska du välja?
Valet av arvodesmodell beror främst på din förmåga att bedöma slutpriset. Är du stensäker på vart slutpriset kommer landa kan du välja en modell som gör att du betalar ett rimligt arvode. Är du osäker på slutpriset bör du undvika stegprovision eftersom den kan bli väldigt dyr om bostaden säljs dyrare än väntat.
Det klassika procentuella arvodet är ett tryggt val som ger mäklare incitament att få upp priset samtidigt som det inte drar iväg allt för mycket om bostaden säljs till ett högre pris än väntat.
Ofta högre arvode för villor än bostadsrätter
Försäljningar av villor och hus betingar ofta högre arvoden än bostadsrätter på grund av det mer omfattande arbete som krävs. En husförsäljning innebär ofta besiktningar och andra moment som inte är lika vanliga vid bostadsrättsförsäljningar.
Förhandla & pruta
Det finns i regel utrymme att förhandla om mäklararvodet i Sverige. Argument för förhandling kan vara att jämföra offerter från flera mäklare, framhålla att bostaden är lättsåld eller att förhandla om arvodestypen. Det är dock viktigt att komma ihåg att mäklarens kompetens och förmåga att få ett bra slutpris också bör vägas in.
När betalas arvodet?
I Sverige är det nästan alltid säljaren som betalar mäklararvodet. Betalningen sker vanligtvis i samband med att bostadsaffären slutförs på tillträdesdagen. Ofta dras arvodet från handpenningen som köparen betalar in till mäklarens klientmedelskonto, och resterande belopp betalas ut till säljaren. I de flesta fall behöver säljaren inte betala något arvode om bostaden inte blir såld, men det kan finnas undantag gällande ersättning för specifika utlägg.
