Vår levnadsmiljö, både inomhus och utomhus, har stor inverkan på vår hälsa. En omfattande undersökning från Folkhälsomyndigheten visar nu att allt fler upplever problem som trötthet, huvudvärk och sömnsvårigheter på grund av miljön i, och omkring, sina hem.
Under 2023 genomfördes en miljöhälsoenkät där nästan 90 000 personer tillfrågades om inomhusmiljö, luftföroreningar, kemikalier, solljus och klimatförändringar.
En av de miljöexponeringar som påverkar flest människor är buller av olika slag.
– Buller kan leda till sömnstörningar, vilket kan orsaka allvarliga hälsoproblem som hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Nästan en av tio rapporterar i enkäten att de dagligen eller veckovis får sin sömn störd av trafikbuller. Detta är ett problem som har blivit allt vanligare sedan Folkhälsomyndigheten började sina undersökningar för 25 år sedan, säger utredaren Ida Knutsson på Folkhälsomyndigheten.
– Buller kan leda till sömnstörningar, vilket kan orsaka allvarliga hälsoproblem som hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes.
Fler svenskar bor trångt
Något som blivit ett större problem de senaste åren är också trångboddhet. I miljöhälsoenkäten uppger 22 procent av de svarande som är födda utanför Europa att de bor trångt, vilket är mer än dubbelt så stor andel jämfört med övriga befolkningen.
Trångboddhet utgör ett stort miljöhälsoproblem då det kan orsaka problem med luften i bostaden samt resultera i andra problem som allergi, trötthet och huvudvärk. Det ökar dessutom förekomsten av fukt och mögel.
Klimatförändringar påverkar miljön i våra hem
Klimatförändringen som vi märkt av senaste åren har förlängt både vegetationsperioder och pollensäsonger. Ett varmare klimat innebär också att fler människor utsätts för höga inomhustemperaturer.
Andelen som minst en gång per vecka besväras av värme i hemmet under sommaren har ökat från 19 procent 2015 till 33 procent 2023.
Minskad exponering för passiv rökning
En positiv utveckling som enkäten visade är att färre personer utsätts för tobaksrök, eller passiv rökning. Enligt enkäten utsätts cirka 2 procent dagligen för passiv rökning, jämfört med cirka 7 procent år 2007.
Fakta: Miljöhälsoenkäten har genomförts vart fjärde år sedan 1999 vilket gör att man kan följa resultaten på sikt. Resultaten från Miljöhälsoenkäten 2023 finns tillgängliga i de digitala verktygen Folkhälsodata och Folkhälsostudio.
Källa: Folkhälsomyndigheten
