Vattendammar skapar underbara upplevelser och användbara fördelar i trädgårdar, parker och golfbanor. Men det är ofta en kamp att förhindra att vattnet växer igen. Därför väljer många att plantera in karpar för att de med stor aptit ska kunna betäcka vegetationen. Jonas Jonsson från Aneboda Fiskodling förklarar mer om de trivsamma simmande medarbetarna.
Människor är inte de enda som uppskattar en vacker vattenspegel. Sländor, grodor, insekter, fåglar och alla typer av djur som är törstiga efter vatten lockas till det. Samtidigt är det nödvändigt för markdränering och bevattning. Det är också därför som många tomt- och markägare väljer att plantera gräskarpar, eftersom det är den enda växtätande arten som kan leva på våra breddgrader. Och de är effektiva, förklarar Jonas:
– Ja, eftersom växterna är så energifattiga måste karparna äta enorma mängder - ibland lika mycket som deras egen vikt per dag. För att hålla en önskad och balanserad växtlighetsnivå bör man sätta ut en lämplig mängd karpar. Det stärker även ekosystemet eftersom karparna bidrar till en bättre näringskretslopp. Förutom det är de vackra och intressanta att se på, samtidigt som de är ofarliga i park- och trädgårdsdammar.
Arter, syften och egenskaper
Beroende på syftet så kan tomt- och markägare välja olika karp-arter, med olika egenskaper:
– Många föredrar praktkarpar för trädgårds- eller parkdammar som ska ge en lite mer exotisk känsla. Dessa fiskar äter främst insekter och är anpassade för låga syrehalter som ofta förekommer i mindre dammar som är öppna året om. Praktkarp är en guldgul variant av spegelkarpen som även är färgrik.
Den vanliga spegelkarpen har blivit en populär sportfisk, eftersom den kan bjuda på riktiga fajter när den uppnått tio-tjugo kilo.
– Aneboda Fiskodling har över 120 års erfarenhet av att sätta ut fiskar i svenska vatten. Så vi har god insikt om hur våra karpar har utvecklats i kundernas vatten. Före utsättningen bestämmer vi alltid vilken art och mängd som passar, samt om vattnet är lämpligt.
Predatorer sällan ett problem
En del tomt- och markägare oroar sig för att hägrar och gäddor skulle kunna fånga de köpta och utsläppta karparna.
– Vi sätter oftast ut karparna när de är två år gamla och uppemot 30 cm stora. Och det är ett för stort byte för häger. Även för gäddorna av den storleken som lever i de mindre vattnen som riskerar igenväxt.
Eftersom karpar kan bli mycket gamla så är det en prisvärd investering, berättar Jonas:
– I småvatten kan ål leva i upp till tio år, medan de i större dammar kan bli upp emot tjugo år. Det finns även individer som har nått närmare femtio års ålder. De flesta ålar äter med glädje upp till åtta-tio års ålder, och även om deras aptit sakta sjunker så betar de av växtlighet under hela sin livstid.