Antagningsglädje och bostadspanik? Ja, de två känslorna brukar gå hand i hand när antagningsbeviset trillar in i inkorgen. Så hur får man snabbt tag i en studentbostad? Den här artikeln är din guide till att ta rätt steg från dag ett.
Den 10 juli kommer antagningsbeskedet, och runt om i Sverige växlar förväntansfulla och glada studenter upp inför hösten. Många får det bekräftat att de kommit in på sin drömutbildning, och i samma stund väcks den stora frågan: Var ska jag bo? För tusentals nyantagna studenter börjar nu jakten på bostad, ofta i städer med hög konkurrens och långa kötider.
Men det finns hopp! Även om du inte stått i kö i flera år, finns det sätt att snabbt hitta en bostad. Det gäller att agera direkt och tänka strategiskt.
Första steget till studentlägenheten
Så snart du fått ditt antagningsbesked och tackat ja till din plats är det dags att sätta igång med bostadsjakten. Många bostadsförmedlingar kräver att du kan visa upp ett antagningsbevis, och ju tidigare du registrerar dig, desto bättre. Tiden mellan antagningsbesked och terminsstart är kort, och i populära studentstäder kan till och med några dagars fördröjning göra stor skillnad.
Den första veckan efter antagningsbeskedet bör du:
Ladda ner ditt antagningsbevis.
Registrera dig hos både kommunala bostadsförmedlingar och studentbostadsbolag.
Parallellt leta hos privata bostadsbolag.
Se över olika områden i din studentstad där du kan tänka dig att bo.
Skriv en kort introduktion om dig själv: vad du ska studera, lite om vem du är och gärna referenser från tidigare hyresvärdar. Det är ofta användbart när du söker bostad.
Var och hur hittar du studentbostad?
Det är oftast lättast att hitta en hyresrätt via bostadsportaler som samlar olika alternativ. Sätt en budget för dig själv och börja leta, för det kan vara tidskrävande. Men desto fortare du kommer igång, desto högre blir dina chanser att hitta ditt hem för de kommande åren.
Det finns olika alternativ när det gäller boende som student, och det är viktigt att du vet vad de innebär.
Hyresrätt
En hyresrätt är en av de vanligaste boendeformerna i Sverige. Det innebär att du tecknar ett hyresavtal med en hyresvärd. Hyresvärden kan vara fastighetsägare, en bostadsförmedling, en annan hyresgäst eller en bostadsrättsägare. Du äger inte bostaden, utan betalar en hyra varje månad. Här finns det två alternativ: förstahandskontrakt eller andrahandskontrakt.
Förstahandskontrakt
Ett förstahandskontrakt innebär att du själv står på kontraktet och hyr direkt av hyresvärden.
Andrahandskontrakt
Ett andrahandskontrakt innebär att du har ett kontrakt och avtal med den som har förstahandskontraktet av bostaden.
Bostadsrätt
För dig som inte vill hyra utan hellre äga ditt boende, kan en bostadsrätt vara ett alternativ. Däremot krävs det att du sparat ihop till en kontantinsats. Du köper då rätten att bo i en specifik lägenhet och blir medlem i en bostadsrättsförening som tillsammans med andra medlemmar ansvarar för fastigheten. Du betalar en engångssumma för att köpa bostadsrätten samt en månadsavgift till föreningen för gemensamma kostnader, som underhåll och drift.
Studentbostad
De flesta studentstäder erbjuder särskilda bostäder som endast är till för studenter. Du är alltså hyresrätter med ofta något lägre hyra. Du behöver kunna visa att du studerar vid högskola eller universitet. Studentbostäder kan vara:
En egen lägenhet
Ett korridorsrum (där du delar kök och ibland badrum med andra)
En dubblett eller triplett, där du har ett eget rum men delar kök och badrum med en eller två andra studenter.
Vem får hyra en studentlägenhet?
Det är endast studenter som får hyra en studentbostad, och det finns oftast krav på studietakt. Det varierar mellan olika hyresvärdar, men ligger vanligtvis på minst 75%, ibland 100%. Undantag kan göras för exempelvis sjukdom eller funktionsvariation, då krävs ett intyg. Även heltidsengagemang i en studentförening eller studentnation kan ibland ge dispens från kravet.
Kontakta alltid hyresvärden för att ta reda på exakt vad som gäller.
När inget är ledigt – tänk temporärt
Det är inte ovanligt att man inte hittar ett permanent boende direkt, särskilt i städer som Stockholm, Uppsala eller Lund där kötiderna är långa. Då är det viktigt att tänka realistiskt. En tillfällig lösning är bättre än att stå utan boende när terminen börjar.
Exempel på tillfälliga lösningar:
Hyra ett rum eller vara inneboende under en kortare period
Söka boende genom studentnationer
Ta ett korttidskontrakt
Många börjar med en tillfällig lösning de första månaderna och hittar sedan något mer långsiktigt på plats. Det kan kännas stressande att inte ha allt klart direkt, men tänk på det som ett första steg.
Låter det för bra för att vara sant?
Bostadsbrist och stress är något som bedragare gärna utnyttjar. Var extra försiktig under juli och augusti så oseriösa aktörer ofta lägger ut falska annonser i exempelvis Facebookgrupper för att lura studenter på pengar.
Var vaksam om:
Uthyraren säger sig vara utomlands
Du kan inte få visning
Du uppmanas “slå till direkt”
Du ombeds betala via okända betaltjänster
Betala aldrig förskott eller deposition innan du sett bostaden, skrivit på ett avtal och kontrollerat att uthyraren är legitim. Använd seriösa plattformar och var noggrann om du söker via exempelvis Facebookgrupper.
Våga söka brett och tänka utanför boxen
Många förstagångsstudenter söker automatiskt boende nära campus, vilket är förståeligt. Men ibland kan det löna sig att bredda sökandet. Ofta finns det bättre tillgång på bostäder i grannkommuner, särskilt om du studerar i större städer.
Exempel:
Pluggar du i Stockholm? Titta även på Solna, Sundbyberg, Täby, Haninge, Huddinge eller Flemingsberg.
Studerar du i Lund eller Malmö? Kolla in Staffanstorp, Arlöv, Eslöv, Trelleborg eller Kävlinge.
Ska du läsa i Göteborg? Se om du kan hitta något i Mölndal, Partille, Kungälv eller Lerum.
Börjar du plugga i Uppsala? Kolla bostäder i Knivsta, Storvreta eller Tierp.
Har du kommit in i Linköping? Då kan Motala, Mjölby eller Ljungsbro vara bra alternativ.
Ska du till Umeå? Kika även på Teg, Röbäck eller Holmsund.
Pluggar du i Örebro? Kolla på Hovsta, Adolfsberg eller Kumla.
Studerar du i Växjö? Titta även på Alvesta eller Ingelstad.
Har du kommit in i Karlstad? Kolla på Skåre, Edsvalla eller Forshaga.
Att dela bostad med andra är också ett smart sätt att hitta något snabbare. Kollektiv, delade lägenheter och co-living-koncept är ofta både billigare och ett bra sätt att snabbt lära känna andra i samma situation.
Att tänka långsiktigt även mitt i stressen
I jakten på ett snabbt boende är det lätt att tappa bort de långsiktiga perspektiven. Försök ändå att tänka ett steg framåt:
Hur länge gäller kontraktet?
Finns möjlighet till förlängning?
Kan du stå kvar i bostadskön även om du får en lägenhet?
Om du hittar ett tillfälligt boende, fortsätt leta samtidigt. Många studentbostäder blir lediga först i september eller oktober, när det klarnar vilka som vill fortsätta sina utbildningar. Det är vanligt att korridorer, studentboenden och andrahand dyker upp när vissa hoppar av eller flyttar.
