Det är oundvikligt att vi alla, förr eller senare, blir inblandade i ett dödsbo när nära anhöriga eller släktingar avlider. Det är tyvärr inte bara sorgen som drabbar en, utan även praktiska tvingande åtgärder. Det är lätt att förstå att många känner sig handlingsförlamade. I denna artikel sammanställer vi de praktiska och juridiska stegen som måste tas.
Direkt efter dödsfallet
Direkt efter att en person avlidit måste de anhöriga ta hand om den avlidnes kropp. Förr i tiden var det släkten som tvättade, klädde och svepte sin släkting. Idag kan vi anlita professionella företag för att få hjälp och stöttning inför, under och efter begravningen. De flesta begravningsbyråer hjälper till med: Att värdigt klä om och lägga den avlidne i kista, inbjudan och annonser, blomsterarrangemang, kontakter med tex kyrkor och kontakt med prästen eller borgerlig officiant (om man inte vill ha en religiös ceremoni), planering och genomförande av begravning eller minnesstund samt hjälp med bouppteckning.
Dödsfallsintyg med släktutredning
I Sverige var det kyrkan som i flera hundra år, ansvarade för registrering av alla som föddes, döptes, gifte sig och avled. År 1991 tog dock skatteverket över detta. Efter att någon avlider utfärdas ett dokument som heter “Dödsfallsintyg”. Av dokumentet framgår all fakta om den avlidne såsom födelseår, civilstånd samt om antal barn, eventuella barnbarn, om dessa är gemensamma eller särkullbarn etc. Detta är ett nödvändigt dokument för att kunna gå vidare, delägare måste visa upp det för att juridiskt kunna bevisa vem som får lov att agera i Dödsboets namn. Intyget är ett bevis på vem som har rätt att exempelvis använda bankmedel till att betala räkningar, sälja en bostad och till slut dela upp det som finns att ärva. Detta kallas att göra ett arvsskifte (läs mer om sälja bostad samt arvskifte under rubriken bouppteckning längre ner).
Dödsbodelägare måste dock vara överens om hur tillgångar och skulder ska hanteras. Dödsfallsintyget ska skickas ut automatisk men det går också att kontakta skatteverket för att få det snabbare.
Dödsbodelägare & kallelse till bouppteckningsförrättning
Den avlidnes arvingar kallas för dödsbodelägare. Alla dödsbodelägare ska kallas till ett möte, en så kallad bouppteckningsförrättning där man går igenom all fakta.
Man blir arvinge genom äktenskap eller släktband, men arvingar kan även tillkomma om det finns ett testamente (det kommer vi inte gå in närmare på då det är vanligare att det inte finns ett testamente eller att man inte hittar dokumentet). Det vanligaste är att man vet vem som är arvingar men kretsen kan komma att utökas om det dyker upp okända barn, eller så kallade särkullbarn som inte var kända sedan tidigare. Idag gör DNA-tekniken att man med lätthet både kan förkasta eller bevisa släktskap. Dödsfallsintyget brukar visa alla aktuella arvingar snarare än att det dyker upp fler.
Vem får agera i dödsboet och vem ärver?
Det är ärvdabalken som reglerar hur arv ska gå vidare i släkten, d.v.s. i vilken ordning man ärver. Att man är dödsbodelägare innebär inte att man automatiskt får ut sitt arv direkt, utan ordning är som följer (här bortser vi från ett eventuellt testamente):
1. Gifta par
Den som är gift och har gemensamma barn sitter i så kallat orubbat bo, de gemensamma barnen är arvingar men får vänta tills båda föräldrar avlidit. Särkullbarn är också dödsbodelägare men, till skillnad från gemensamma barn, får särkullbarn ut sitt arv direkt. Äkta makar ses som förvaltare av barnens kommande arv.
2. Första arvsklassen
Den första så kallade arvsklassen består av den avlidnes barn och barnbarn. Förr i världen var livslängden kortare och barnadödligheten hög, därför infördes fler arvsklasser för att säkerställa att gods och gårdar inte stod för fäfot på grund av att det saknades barn som kunde ta över. Barn har rätt få ut sin arvslott eller laglott. Skillnaden är att arvslott är 100% av arvet men en förälder kan testamentera bort 50% av arvslotten, denna del kallas laglott och skyddar barn från att bli utan arv.
3. Andra arvsklassen
Om det saknas barn och barnbarn så kommer istället den avlidnes föräldrar ärva, om dessa saknas så träder den avlidnes syskon in och om även dessa har gått bort så ärver syskonbarnen.
4. Tredje arvsklassen
Består av den avlidnes mor- eller farföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar eller morbröder.
5. Allmänna Arvsfonden
Om samtliga av ovan nämnda dödsbodelägare och/eller arvingar saknas så kommer Allmänna arvsfonden att träda in som dödsboägare och eventuellt arv tillfaller därmed staten.
Bouppteckning senast 4 månader efter dödsfall
När det är fastställt vem som är Dödsbodelägare måste en Bouppteckning fyllas i. Det är ett dokument som finns att ladda ner från Skatteverket:
I dokumentet ska arvingar anges samt en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder. Allt ifrån smycken, bankmedel, livförsäkringar, bohag, konst, bilar, båtar och bostad samt all lån och långivare. Bouppteckningen är dödsboets legitimationshandling och visar vem som har rätt att företräda Dödsboet. Registrerad bouppteckning behövs ofta för att banker ska tillåta uttag från den avlidna personens konto eller era gemensamma konton. En bouppteckning kan göras privat eller med hjälp av en begravningsbyrå eller jurist.
En Bouppteckning kan göras privat. Då ska en av de efterlevande som bäst känner till dödsboets skulder och tillgångar utses till bouppgivare och lämna uppgifter om dödsboet. Bouppgivaren ska också utse två utomstående förrättningsmän. Det ska vara två personer som inte i lag eller testamente har rätt att ärva den avlidne. Dessa förrättningsmän intygar att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd.
Om dödsbodelägare vill sälja en bostad krävs det att bouppteckning är upprättad för att anlita en mäklare. Dock måste bouppteckningen vara registrerad hos Skatteverket för att man ska kunna avsluta försäljningen och skriva kontrakt eller alternativt kan mäklaren ta med ett så kallat svävarvillkor för att invänta besked från Skatteverket om att den är registrerad.
Arvsskifte - att avsluta ett Dödsbo
Dödsbodelägarna upprättar ett dokument om arvskifte som visar hur allt har delats upp. Det sista steget därefter är att avsluta dödsboet även ur ett skattemässigt perspektiv. Det finns ingen arvsskatt idag, men vissa tillgångar skall deklareras (såsom vinst på aktier, vinst vid bostadsförsäljning etc).
Ett dödsbo är skattemässigt avslutat när:
- Dödsboets alla tillgångar är skiftade/uppdelade och/eller sålda, skulder är avslutade, det vill säga att alla eventuella överskott är uppdelade och överförda i enlighet med andel i dödsboet för vardera dödsbodelägare.
- Deklarationen är inlämnad för sista gången (året efter att bostad är såld)
- Över- eller underskott på skattekontot är reglerat. Det vill säga när dödsboet har fått tillbaka eller betalat in all eventuell skatt.
Dödsbon brukar oftast vara avslutade året efter dödsfallet men måste vara klar 24 månader efter att arvlåtare avlidit för att dödsboet juridiskt inte ska övergå till att bli ett bolag (vilket är onödigt merarbete och påverkar skatten).
